Jag har tillsammans med en man skissat upp förslag på en enstensring i platina. Till min hjälp för att visualisera olika förslag på hur ringen kan se
ut använder jag mig av kraftfulla CAD program. Normalt så skissar jag upp 2 – 5 olika förslag utifrån kundens önskemål och budget. I skissförslaget så ritade jag in små briljantslipade diamanter som sitter på vardera sida om den stora mittstenen. Jag förklarade också att det går att komplettera med dessa små diamanter i efterhand om man så önskar.
Kombinationen av att arbetat som Guldsmed i snart 40 år tillsammans med 14 års erfarenhet att designa i CAD är enligt mig en oslagbar kombination. Att presentera tydliga skisser på unika ringar och smycken, ger mig en ytterligare dimension i mitt skapande arbete och ett fantastiskt hjälpmedel att få en god dialog med kunden.
I denna enstensring önskar kunden en briljantslipad diamant som väger 1.0 ct och ringen som jag skall tillverka smids upp. Jag kommer här förklara delar av hur detta går till.

Innan jag börjar smida ringskenan så behöver jag en plansbit Platina. En plans är en fyrkantigt formad stång med huggna hörn. En plans ändrar man formen genom valsning och smidning.
Den platinan som jag använder mig till denna har en finhalt (renhet) av 950/1000 delar, dvs 95% ren platina och sen så är det 5% av annan legering bestående till större delen av Wolfram.
Nu har jag bearbetat plansbiten i valsen och som ni kan se på bilden till nedan så är biten lite tjockare mitt på. Detta är gjort för att ringskenans ovansida ska vara högre än ringskenans baksida. Högsta höjden skall vara ca 3,5 mm (se skissen ovan) och den tunnaste delen på ringskenan är på dess baksida som skall vara ca 1,8 mm.
Efter valsningen så blir ringämnet hårt och måste glödgas innan ytterligare bearbetning kan ske. Till min hjälp använder jag mig av gasol och syrgas, en blandning som ger så hög temperatur att jag kan svetsa platina. I detta fall skall jag dock endast glödga så att ringämnet blir lite smidigare att arbeta med.

Gasol och syrgas är också bra att använda sig av vid Platinaarbeten då det är rena gaser utan kolföreningar.
Platina är en härlig metall med mycket goda egenskaper. Till skillnad mot vanligt 18 k guld så behöver man inte efter glödgning ta bort oxidering, nej platinan behöver jag endast kyla av i vanligt vatten och sedan gå vidare med nästa arbetsmoment.

En ring ska ju vara rund! Till hjälp för att få ringämnet runt så använder jag mig av en ringbockare. Ett verktyg som pressar ringämnet och får dess form böjd. Jag lossar lite på handtaget och vrider ringämnet och pressar igen. successivt formas en rund form.

Efter att ringskenan bockats ihop så svetsar jag igen mellanrummet. Det går jag med en tunn platinatråd. Jag vräker på svetslågan (se filmen när jag svetsning av ring) med hög värme och får hela ringen att glödgas. Hettan och ljuset är så starkt att jag måste ha svetsglasögon med mörkt glas för att kunna titta mot det starka ljuset.

Jag håller tråden sen mot mellanrummet som skall fyllas igen, samtidigt som jag koncentrerar svetslågans hetta mot just den punkten som skall smältas igen. Det gäller att noga följa metallens tendenser till att smälta och att denna smältning sker på rätt ställe. En platinaringskena skall svetsas, då hårdlödning inte ger samma snygga resultat och är inte heller lika starkt. Efter svetsningen är klar så kyles ringen ned med vanligt vatten.

Efter kylning så smider jag ringskenan på en ringregel och hamrar på ordentligt så ringens storlek sakta blir större och skenans tjocklek minskar. Jag bearbetar ringens övre del försiktigt så att jag har kvar tillräckligt med material för att ringen skall bli minst 3,5 mm.
Efter detta smidesarbete så filar jag till ringens sidor och därefter formar jag till ringens form på skenans utsida. På bilden till höger så ser ni ringskenan nästan klar och smärglad med 1000 smärgelduk.

Nu tar jag en liten bit plans och valsar till en tunn planstråd med en tjocklek av ca 1,3 mm. Sen så glödgar jag denna planstråd och sen kyler jag av i vatten. Sen så sätter jag upp ett järn med olika stora hål. Jag sätter fast detta ”dragjärn” i ett skruvstycke och sen så drar jag ner planstråden ner till önskad rund form och i rätt dimension.
Jag drar ned tråden till 2 olika dimensioner. En tjocklek skall vara 1,1 mm till klorna och en tunnare tråd som skall vara 0.7 mm till den runda ring som skall hålla ihop fattningen, strax under stenens rondist (midja). Efter tråddragning så glödgas tråden och ena änden sätts fast i skruvstäd och därefter rycker jag tråden så den blir spikrak.

Den tjockare platinatråden på 1,1 mm slipas lätt och poleras. Därefter så mäter jag upp 6 lika långa bitar som sedan svetsas ihop nedtill. Sen så sågar jag ett spår runt alla 6 trådarnas utsida, ca halva trådens tjocklek och sen så pressar jag ut trådarna med hjälp av hanen på ett fattningsjärn med rätt vinkel.
På bilden till höger så ser ni hur fattningen ser ut efter att trådarna böjts ut i rätt vinkel. Blir vinkeln fel så hamnar stenen i fel nivå. Viktigt är också att de får samma vinkel, för annars blir fattningen sned.
På bilden ser ni trådfattningen stående just i ett sånt dragjärn jag använder mig av när jag drar tråden i önskad tjocklek. Härligt med gamla verktyg, de flesta av de ca 40 olika dragjärn jag har är efter min far, Guldsmeden Haldor Fors och många är från början av 1940 talet.

Formen är klar på fattningen, men den tunnare 0.7 mm tråden skall formas till en liten rund ring som skall placeras strax under diamantens rondist (midja). Så nu tar jag fram diamanten och ställer fattningen lodrätt och lägger ned stenen för att få fram rätt läge på den så jag vet vad jag skall placera ringen som skall hålla ihop fattningen.
Ringen är färdig efter att noga slipats och putsats. Det som återstår är infattning av den briljantslipade diamanten. Det är ett precisionsarbete av rang och för att uppnå ett fulländat smycke så låter vi i de flesta fall Juvelfattarmästaren Magnus Svärd utföra detta arbete. Magnus är den enda Juvelfattaren i Sverige som innehar Mästarbrev, något som borgar för mycket hög klass på hans fattningsarbeten, se gärna mer på masterstonesetter.com

På bilden till höger ser man också ett litet hål på fattningens underdel. Detta hål underlättar om man någon gång vill kontrollmäta stenen. Mäter man en diamants diameter och höjd då får man en god uppfattning om dess vikt, men även om stenen har bra proportioner.
Detta är en mycket kortfattad redogörelse hur en handsmidd ring med trådfattning utförs om den är handgjord