Oj ett 20 k tungt smidesstäd – kan det vara något som en Guldsmed behöver? Ja – ett bra smidesstäd har vi Guldsmeder god nytta av. Jag tror att under en arbetsdag så går jag till städet 4 – 5 ggr, mycket användbart!

Hur gör vi guldsmeder när vi skall ha trådar i olika tjocklekar och former? Ja, den bekväme kan ju köpa rund tråd färdig i olika dimensioner, men då får man det ganska svårt för vi Guldsmeder behöver ju inte bara runda profiler när vi tillverkar smycken. Nej en tråd kan ha en mängd olika profiler och bilden visar här 3 olika former på dragjärn. Den översta är trekantig, sen kommer den runda och längst ner oval profil.

Det övre dragjärnet är köpt för ca 10 år sedan och de 2 andra är efter min far, Guldsmed Haldor Fors och jag misstänker att de är från 1940 – talet. Gamla guldsmedsverktyg är det något speciellt med. Kvalité på stål var ofta betydligt bättre förr.

Dragjärnet används så att jag som Guldsmed börjar med att göra ordning en plansbit, vilket är en guldstång med fyrkantig profil med lätt avfasade hörn. Skall jag göra ordning en rund tråd på t.ex. 2 mm så gör jag ordning en plansbit (planstråd) som jag valsar fram i Guldsmedsvalsen till lämplig tjocklek. Jag skulle nog valsa ner till ca 2,2 mm och därefter spetsa ena änden och sen glödga.

Sen så vaxar jag planstråden och för in den i ett passande hål i dragjärnet och sen efter den dragits i första hålet så går jag vidare neråt i storlek tills jag får tråden i önskat mått, dvs 2 mm.

Puckelanka

Nej det är inte frågan om någon maträtt på någon Asiatisk restaurang jag nyligen besökt. Puckelanka är ett i raden av många specialverktyg som vi Guldsmeder använder. Slår man 2 runda guldplåtar i en puckelanka så går det göra en ihålig boll. Det är bara Guldsmedens fantasi som sätter gränsen för vad för arbeten puckelankan kan vara till nytta.

Är puckelankan ett ”måste verktyg” i en Guldsmedsverkstad. Ja efter 40 år i yrket så är det nog ett av de verktyg som jag kan rekommendera att den unge gesällen skaffar tidigt när ekonomin tillåter. Den kub som ni ser till höger är puckelanka, med dess runda nedsänkningar i olika storlekar. Med hjälp av en knoppsats som ner ser ett exemplar nertill i bilden av slår man ner plåten i puckelankan och får då fram en liten halvrund form.

Jag är lyckligt lottad och har en hel ”ankfamilj” då jag har ärvt ett par efter min far, samt skaffat själv en snygg uppsättning då jag är lite av ett verkstygs freak. Även om nya blanka verktyg kan vara sköna att se på så är som vanligt välgjorda verktyg av bra stål och med ålderns patina nog ändå det som överträffar det mesta.

Guldsmeden har sedan urminnes tider sökt hjälp för att se små små detaljer och kunna utföra precisionsarbete. En god hjälp är bra syn, men många gånger räcker inte det och allt från lupp till förstorings skärmar används.

Top of the top är dock att ha ett mikroskop. Efter en tids letande och förfrågningar från företag och kollegor föll valet på ett Leica A 60 mikroskop. Vi använder det när vi avsynar arbeten och även när vi ska göra de sista arbetet för att uppnå den finish vi vill ha.

Mikroskop är även god hjälp när vi får in försäkringsärenden på smycken och ringar som råkat ut för skador. Med mikroskopet så är det lätt att se om en sten lossnat pga av slitage eller om stenen krossats alternativt någon annan orsak ligger bakom skadan. Vi rekommenderar också våra kunder att ha en översyn av sina smycken med jämna mellanrum – allt för att undvika tråkiga försluter av ädelstenar.

Vi har också god hjälp av vårt mikroskåp vid bedömning av diamanter och andra ädelstenar samt andra arbeten där förstoring från 5 upp till 30ggr och av hög kvalité är nödvändigt.

Guldsmedsvals låter som en vacker melodi, men det är det ju inte. Nej en vals är ett av Guldsmedsverkstadens viktigaste verktyg. Ett valsverk i miniformat, där kvalité och utformning är av vikt för att du som Guldsmed skall ha glädje under många år av dess funktion. Min härliga vals har jag fått övertagit av min far och den inhandlade han år 1942 för den astronomiska summan av 1.200,- kronor. Betänk då att min far vid samma tidpunkt hade en månadslön på ca 400,-/månaden.

Vad gör vi Guldsmeder med denna vals? Jo vi tar en guldstång som kallas för plans och sticker in den i guldsmedsvalsen och valsar fram ringämnen, plåt eller tunnare dimension av plans som vi sedan kan dra i dragjärn för att få fram trådar i olika profiler.

Valsen är steget efter att jag som Guldsmed smält guldet till en stång (plans) eller bleckämne. Den vals vi har är enligt mig den bästa man kan ha. Den är utförd av Pejwalls mekaniska verkstad i Sundbyberg under den tiden Sverige som nation stod högt över alla andra när det gällde verkstadsindustri.

De valsar man finner idag är av skiftande kvalité där en del är tillverkade i England, men mycket från Asien och inte alls av samma sköna kvalité som vår ”mästar” vals!

Var det bättre förr? Så enkelt kanske det inte är, men när det gäller verktyg för oss Guldsmeder så var det onekligen högre kvalité på stålet förr mot det vi idag ser på verktyg.

På bilden till nedan visas 2 verktyg som jag dagligen använder mig av, guldsmedshammaren och ringregeln. Bägge har jag ärvt efter min far, Guldsmeder Haldor Fors. Både hammare och ringregel är från slutet av 30-talet, införskaffat när min far var klar som Guldsmedslärling.

Min dotter Jenny som också är Guldsmed och driver företaget Jewellery By Jenny köpte en ringregel när hon började kring 2003. Den har ett slitage som känns när man för fingrarna över dess yta. Pappas gamla ringregel är fortfarande efter ca 80 års daglig användning helt fri från skador och det går inte känna något slitage alls.

Ja – när det gäller Guldsmedsverktyg så var det utan tvekan bättre förr!